författare (medel) Denna sida visar en något mer komplett lista över de olika formateringar tillgänliga i PmWiki. Märk väl att man kommer långt utan att använda någon formatering alls, men det skadar ju aldrig att kunna.

För att testa dig fram utan att ändra något viktigt så finns det en WikiSandbox.

Stycken

Skjut inte in stycken med hjälp av mellanslag eller tabb, använd -> istället;

-> Med hjälp av "->" kan du föra in hela stycket.

Med hjälp av "->" kan du föra in hela stycket.

(:kommentar Inskjut med hjälp av mellanslag i början av raden ger skrivmaskinstext istället:)

För kodexempel är det lättast att använda [= hakparantes och likamedtecken =], se kapitlet Undvik formatering nedan. Skrivmaskinstext kommer inte radbrytas automatiskt.

Använd en tom rad för nytt stycke
Använd \ i slutet av raden för att inneslut även nästa rad
Använd \\ i slutet av raden för en radbrytning
Använd \\\ för ett mellanrum inom ett stycke. Ju fler \, ju fler rader.

Styckeformatering

'Pilar' (->) kan användas för att skjuta in hela stycken eller låta första raden hänga. Ju fler streck, ju längre skjuts det in.

->Ett stycke är en enhet, vanligen en del av något större, från vilket det har avdelats (styckats av). En variant av samma ord är "styck" (-et, -en) som används som enhet när man räknar antalet av något (tre stycken). \\
''susning.nu''

Ett stycke är en enhet, vanligen en del av något större, från vilket det har avdelats (styckats av). En variant av samma ord är "styck" (-et, -en) som används som enhet när man räknar antalet av något (tre stycken).
susning.nu

Omvända pilar (-<) i början av stycket skapar en hängande text där första raden är utdragen. Genom att lägga till fler streck (---<) så skjuts hela stycket in.

-<Ett stycke är en enhet, vanligen en del av något större, från vilket det har avdelats (styckats av). En variant av samma ord är "styck" (-et, -en) som används som enhet när man räknar antalet av något (tre stycken).

--<Ett stycke är en enhet, vanligen en del av något större, från vilket det har avdelats (styckats av). En variant av samma ord är "styck" (-et, -en) som används som enhet när man räknar antalet av något (tre stycken).

Listor

Punktlistor görs genom att placera en asterisk (*) i början av varje rad. Numrerad lista görs genom nummertecken (#). Ju fler av dessa tecken i början av raden, ju djupare lista.

* Nivå ett
** Nivå två
### Ordna
#### Odrna detta före
### denna raden
** Tillbaks på nivå två
* Recept:
## Ropa på mamma
### Be henne göra mat
### Sätt dig vid bordet
## Ät upp din mat
## Ställ in disken

Nivå ett
- Nivå två
  1. Ordna
    1. Odrna detta före
  2. denna raden
- Tillbaks på nivå två
Recept:
1. Ropa på mamma
  1. Be henne göra mat
  2. Sätt dig vid bordet
2. Ät upp din mat
3. Ställ in disken

Definitionslista

Definationslista görs genom att placera kolon i början av raden: Definition lists are made by placing colons at the left margin:

:ämne:definition
::ämne i definitionen:och dess defination

ämne

definition

ämne i definitionen: och dess defination

Horisontella linjer

Fyra eller fler streck (----) på en ensam rad bildar en linje som ni kan se före och efter detta stycke.

Betonad text

Text inneslutandes i två apostrofer (''text'') blir lätt betonad (oftast kursivt)
Text inneslutandes i tre apostrofer ('''text''') blir tungt betonad (oftast fetstilt)
Text inneslutandes i fem apostrofer ('''''text''''') blir annorlunda betonad (oftast fetkursiv)
Text inneslutandes i två snabel-a (@@text@@) ger skrivmaskinstext
Använd [+stor+] för stor text, [++större++] för större, [-liten-] för liten text och [--mindre--] för mindre text.
Betonad text kan användas flera gånger i samma rad eller samma stycke. Du kan dock inte använda det över flera stycken eller radbrytningar.

Ytterliggare exempel

'+stor+', '-liten-', '^upphöjt^', '_nersänkt_', 

{+tillagt eller understruket+}, 

{-bortaget eller genomstruket-}

stor, liten, ^upphöjt, _nersänkt,

tillagt eller understruket,

~~bortaget eller genomstruket~~

Sammanfattning

Använd två hakparanteser för att skapa länkar inom wikin (t.ex. [[textformatering]])
I vissa fall skapas automatiskt länkar inom wikin när du blandar versaler och gemaner (t.ex. EnkelRedigering)
För att undvika dess s.k. WikiWords sätt en lite ` framför (t.ex. `EnkelRedigering)
Inled adresser med "http:", "ftp:", "gopher:", "mailto:" eller "news:" för att automatiskt skapa länkar till hemsidor
Adresser som sluta på .gif, .jpg eller .png visas som en bild direkt på sidan
Länkar med beskrivning kan skapas med antingen [[adress | text]] eller [[text -> adress]]
Ankare kan skapas i sidor med hjälp av [[#ankare]]

Rubriker

Rubriker görs genom utropstecken (!) i början av raden. Ju fler utropstecken ju djupare underrubrik. T.ex:

! Nivå 1
!! Nivå 2
!!! Nivå 3
!!!! Nivå 4

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Nivå 4

Undvik formatering

Allt som placeras mellan [= och =] formateras inte av PmWiki, detta funkar även över flera rader. För att få exakt formatering så placera ett mellanslag före [= på första raden. Ifall texten innehåller ytterliggare [=..=] så placera '=][=' bakom varje =]. T.ex:

 [=
Skrivmaskinstext [[PmWiki.PmWiki]]
$CurrentTime $[by] $AuthorLink:  [=$ChangeSummary=]=][='; #skräpkod
=]

 
Skrivmaskinstext [[PmWiki.PmWiki]]
$CurrentTime $[by] $AuthorLink:  [=$ChangeSummary=]'; #skräpkod

Tabeller

Tabeller görs lättast genom att placera '||' mellan varje cell. En cell som börjar och slutar med ett mellanslag blir centrerad, ifall det enbart börjar med ett mellanslag blir det hägerjusterat. Annars är det vänsterjusterat. En tom cell slås ihop med föregående som därmed blir extra bred (för tillfället kan ni inte koppla ihop fler rader). Första raden som börjar med '||' men inte slutar med dessa sätter olika egenskaper för tabellen. En cell som börjar med ett utropstecken klassas som rubrik.

||border=1 width=50%
||!Tabell    ||!Rubrik||!Exempel||
||!Vänster   || Center ||  Höger||
||A          ||!  a B  ||      C||
||           || enkel  ||       ||
||           || extra bred    ||||

Tabell	Rubrik	Exempel
Vänster	Center	Höger
A	a B	C
	enkel
	extra bred

Textformatering